Gåsögon

I veckan har Garnverket visat upp sina vårnyheter och jag fick hjälp av Birgitta Engardt att välja garn till min Huskrokströja. Ögat och handen valde genast en havsblå färg av garnet Fårö i färgen Lagunblå. I butiken var det riktigt vårinspirerat och uppdukat med buffé av både garn och plockmat. Garnet är riktigt maffigt att sticka med och det fick följa med till Marias stickkafé i lördags. Mönstret fick mig att sitta tyst och mest lyssna på pratet omkring mig. Det är inte nådigt när en sticka halkar ur och håller man inte koll på maskantalet så är det kört. Efter hand känner jag mig i alla fall allt tryggare. Mönstret är från boken Ekoull och Gotländsk Sticksöm som också innehåller beskrivningen på rosenvantarna. Precis den där blå färgen kan havet ha ibland.

Gamla spetsar

I senaste numret av Knitty har Franklin Habit tagit fram gamla spetsmönster.

Drama

Jag har svårt för ljudböcker men Elisabeth Kletts librivoxinspelningar går bra att lyssna på. Just för att jag har förtroende för henne som uppläsare började jag lyssna på The Glimpses of the Moon av Edith Wharton och är nu helt fångad av romanen. Jag har uppfattat Wharton som för romantisk men måste nu omvärdera henne. Det är något av Henry James över hennes återhållsamma berättande. De två huvudpersonerna har just inlett ett fritt äktenskap och under smekmånaden i Italien börjar de skalas av inför varandra. Hon avslöjar drag av dålig karaktär men också indignation över en väninnas utstuderade otrohet. Han är sympatisk men små tecken tyder på att det inte är så stor skillnad mellan dem. Det psykologiska dramat mellan dem trollbinder mig.

Klart slut

Nu är vi klara båda två! Det är dags att avsluta Knit-alongen med Kamelen. Jag vågar inte visa den på men den blev fin tycker jag. Mönstret ska jag experimentera med mera och göra en tröja nästa gång. Det var bra skönt att slippa fästa så många trådar. Det snöar ute så imorgon får den göra en premiärtur. Blockad och bloggad här med.

Brinnande koncentration

Vi har bildat en stickklubb på jobbet och då gäller det att ha ett projekt som inte behöver hela ens koncentration. Nu senast hade jag med mig Burning Embers som jag hade kommit igång med bra. Eftersom jag är ovan vid att läsa diagram blev det en tuff start med flera upprepningar av de 161 maskor man startar med. Lagom till stickkvällen hade jag nått halsen och då var det färdigt igen. Tyst och sammanbiten satt jag där och kämpade. Men kanske gör jag den igen i ett annat garn och då ska jag väl kunna delta samtidigt i samtal. Mycket nöjd med att ha fått användning av ett par gamla nystan Silk garden.

Lust

Om lust i helgens DN.