Idag blev det äntligen av att äta lunch under eken som jag drömt om så länge. Det var före semestern som jag upptäckte den fantastiska eken i koloniområdet i Frescati. Jag fick också klartecken av ett par kolonister att det var ok att besöka platsen. Det sägs att eken är femhundra år gammal. Jag och mitt lunchsällskap tog med oss varsin kasse med mat och jag ledde självsäkert vägen in bland de lummiga buskarna. Nu när grönskan är som djupast är det en riktig labyrint därinne bakom de gröna ridåerna. Vi hade det skönt där i solen tills myrorna började bli för närgångna.
psykoanalys i översättning
-
Lyssnat på intressant samtal mellan UKON och Erik Andersson – Den
översättbare James Joyce. Ett samtal om lidandet och lidelsen i
översättandet, dess svåri...
41 minuter sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar