Det nya året ska jag försöka göra mindre för att hinna mer. Stress har jag märkt bara sätter igång mer aktivitet av olika slag. I artikeln
På spaning efter den tid som ständigt flyr i SvD skriver Merete Mazzarella om tiden och våra bilder av den, tiden som kan flyga när vi har roligt eller obevekligt rinna ut, skena, rusa.
När kan känslan av stress ha börjat plåga människorna? Timmar och minuter har räknats i många tusen år så det att vi upplever att tiden rusar ifrån oss har snarare med förändringstakten att göra.
Vår upplevelse av att tiden går fortare med åren beror på att det mesta är upprepning och vår varseblivning försämras. Medveten närvaro förlänger tiden och förbättrar humöret. Vi blir nyfikna.
Åndå ska man se upp med långsamheten då det behövs stimulans för prestation. Det gäller att skapa intervall mellan olika aktiviteter och veta när det är läge för skärpning och när det är dags för paus och gemenskap.
Varje dag kan vi spara ett minne, en bild eller en dagboksanteckning som beskriver en känsla eller en sinnesförnimmelse. Det ger förhoppningsvis en mer rimlig uppfattning om tidens flykt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar